Hexatronic: Börsveckan rekar köp

Börsveckan rekommenderar köp av Hexatronic som enligt tidningen har gått från klarhet till klarhet. Tillväxt och ökade marginaler ger skjuts åt vinsten.

Mikrobolagsanalys har skrivit om Hexatronic tidigare och gillar bolaget eftersom fiberutbyggnad är något som rullas ut av flera operatörer. Bolaget har också börjat köpa bolag på andra marknader än Sverige vilket gör bolaget aningen diversifierat. Ett annat noterat fiberbolag är Transtema. Modus operandi är på något så när överensstämmande och kikar man i ägarförteckningen så har Gert Nordin köpt in sig ordentligt i bolaget (i samma takt som denne minskat sitt ägande i Hexatronic). Kan det vara värt att ta rygg på eller är Hexatronic valet i denna duell?

Vad tycker du? Är fiberbolag något som är värt att investera i? 

Annonser

Axfood och ICA: Vattensäker avkastning i stormiga tider

Investerare söker avkastning och tillväxt. Det får som regel erkännas att tillväxt och avkastning ställs i relation till risktagande. En investerare söker högsta tänkbara avkastningen till lägsta möjliga risk. Dagligvaruhandeln är en konjukturoberoende bransch som egentligen inte påverkas nämnvärt av om bankerna höjer räntan eller sänker den. Den borde vara mer attraktiv än den är. Stabila kassaflöden, matinflation och relativt hög direktavkastning. Nedan följer vissa punkter som kan jämföras mellan Ica och Axfood utifrån halvårssiffrorna.

ICA gruppen

Ica-handlarna äger ungefär halva dagligvarumarknaden i Sverige. 50 procent är en överväldigande marknadsandel. Ica som varumärke står starkt, men också för högre priser. Omsättningen för H1 uppgick till 52 1842 Mkr motsvarande en ökning med 2,4 procent från fjolåret. Periodens resultat blev 2 153 (1 564) Mkr, dvs. 10,67 (7,77) kr per aktie. Rörelsemarginalen exklusive engångskostnader har landat på 4 procent. Koncernens skuldsättning uppgick till 7,8 (12,2) Mdr eller i förhållande till EBITDA 1,1, vilket är lägre än koncernmålet <2,2 gånger. ICA har med andra ord gott om utrymme att genomföra kompletterande förvärv (jmf. IKI) och inom ramen för ICAx.

I halvårsrapporten lyftes flera aspekter fram; bra utveckling för Apoteket, e-handeln som växte med 48 procent under perioden, satsningen ICAx som ska vara en digital innovationssatsning. I fokus var särkilt e-handeln. Ica var tidigt ute med att rulla ut ett logistiskt nät för e-handel. Det som är speciellt i Icas fall är att varje butik är en fristående Ica-butik vilket innebär att det är ägaren som bestämmer om butiken ska vara en del av e-konceptet. Idag är 200 butiker av totalt 1296 stycken kopplade till e-handeln. ICAx ska syfta till att stärka det digitala ”ekosystemet” och öppnar upp för förvärv i syfte att stärka den digitala kompetensen och tekniken. Spännande grepp i jämförelse med Axfoods köp av Mat.se.

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 17.38.34

Källa: ICA gruppens halvårsrapport 2017

För halvåret har tillväxten förklarats med ökad volym men även högre pris avseende kaffe, smör, fisk och mejeriprodukter. Betraktar man Icabutikernas försäljning är andelen egna märkesvaror (EMV) 24,9 (24,1) procent.

Varför ICA? Med en marknadsandel, som även har de senaste tio åren har försvarats, om 50 procent har ICA ett starkt varumärke. ICA gruppens storlek och satsningarna inom e-handeln, Apoteket Hjärtat och den baltiska verksamheten talar för fortsatt tillväxt jämte den generella matinflationen och befolkningsökningen. Aktien kostar idag 321 kronor. Blir utdelningen för verksamhetsåret 2017 11 (10,50) kr innebär det en direktavkastning om 3,4 procent vilket är fullt acceptabelt i relation till vad ett fasträntekonto har at erbjuda. Utdelningen skulle då beräknas motsvara strax över halva årsvinsten.

Vad talar mot ICA? Bolagets digitala satsningar kräver investeringar. Bolaget möter konkurrens från främst Axfood och Coop, varav Axfood har de egna ”bought from the shelf” företag Mat.se och Middagsfrid med vilka Axfood bedöms kunna dra stora växlar. Därtill har ICA fått se sin rörelsemarginal röra sig ner från höga 4 procent till låga/mittspannet. Var marginalen landar återstår att se.

Axfood

Axfood förknippas främst med lågprisbutiken Willys som under perioden växte med 13,4 procent medan den andra butiken, Hemköp, fick se försäljningen sjunka med 1,3 procent. För första halvåret 2017 omsatte koncernen 22 564 (21 206) Mkr vilket motsvarar en tillväxt med 6,4 procent. För andra kvartalet var tillväxten däremot 9,4 procent. Sedan 1 april har siffrorna konsoliderats med den nyligen förvärvade lågprishandlaren Eurocash Food.

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 17.57.42

Källa: Axfoods halvårsrapport 2017

Av tabellen framgår en uppseendeväckande avkastning på eget kapital. ICA gruppens (koncernens) motsvarande avkastning landar på 13,3 procent. I ICA gruppens siffror inkluderas förutom ICA Sverige även Rimi Baltic, Apoteket Hjärtat och Hemtex.

Även Axfood har fått se sin rörelsemarginal sjunka till 4,1 (4,5) procent för andra kvartalet. Enligt den relativt nya vd:n Klas Balkow är målet att behålla marginalen över fyra procent samtidigt som man satsar på tillväxt. Historiskt sett så har bolaget infriat vad man lovat. Även Axfood investerar för vidare utrullning av e-handel genom digitala lösningar. Bolaget planerar att öppna fem nya butiker under andra halvåret.

Vad som är intressanta siffror i Axfoods rapport är andelen EMV vilken utgör 27 procent av försäljningen. Det är drygt 2,1 procentenheter mer än ICA Sveriges andel EMV. För ICAs del borde det finnas utrymme att växa i denna del och kamma hem viktiga marginalpoäng i slutstriden på sista raden. Samtidigt finns det inget som säger att Axfood har slagit i taket då den under motsvarande period i fjol uppgick till 26,8 procent.

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 18.11.16

Källa: Axfoods halvårsrapport 2017

Det är uppenbart att Axfoods försäljning kommer från Willys. Men är det inte imponerande siffror så säg att denna del har vuxit med 7,8 procent första halvåret? Jag tycker det. Kan vi räkna med en fortsatt tilltagande tillväxt? Kanske. En del av den totala tillväxten är förvärvad. Men kan bolaget skapa synergier och som vd skriver inledningsvis skapa en ”omnikanal” så tror jag Axfood är alltjämt en stabil kassako. Bolaget kan mycket väl försvara sin marknadsandel om nästan 17 procent och knappa in på Coops 19 procent.

Vid periodens utgång uppgick bolagets räntebärande skuldbörda till 267 (-1 249) Mkr. Bolaget har alltså gått från kassa till skuldsättning. Spontant är det inte illa tänkt eftersom man då introducerar ett moment av hävstång i räkenskaperna. Aktien har pendlat upp från nivåer runt höga 130 kr till nuvarande 144 kronor. Förra året delade man ut 85 procent ut av vinsten motsvarande 6 kronor per aktie. Bolagets utdelningspolicy är missvisande i vilken man hävdar att minst 50 procent ska delas ut av årsvinsten. De senaste åren har utdelningsandelen överskridit denna policy med råge. Det är försvarligt givet att kvarvarande medel återinvesteras på ett effektivt sätt, vilket med facit i hand ändå får sägas ha gjorts. Om vi för sakens skull utgår ifrån att bolaget, till följd av gjorda investeringar, väljer att för året skifta ut 6 kr motsvarar det en direktavkastning om nästan 4,2 procent. Det är klart högre än ICA:s 3,4 procent. Samtidigt håller ICA i vinsten och skapar utrymme för amorteringar och förvärv. Ovan konstaterade jag dock, mer eller mindre, att ICA ligger långt under målet 2,2 gånger i relation till EBITDA.

Varför Axfood? Av underlaget tycks bolaget vara ett kapitaleffektivt bolag som lyckats hitta ett vinnande koncept tillsammans med Willys och egna produkter.

Vad talar mot Axfood? Konkurrensen är hård och bolaget har öppnat plånboken för att knappa in på ICA gruppens e-handelssatsning. Det har i sin tur påverkat lönsamheten och kan eventuellt påverka vinsten till aktieägarna.

Sammantaget

Att investera i försäljning av mat måste vara foolproof. Vi har befolkningstillväxt, inflation och är mer medvetna om vad vi äter. Dagligvaruvaror går inte lika lätt att köpa från annat EU-land utan vi är mer eller mindre förpassade till någon av de stora jättarna. I denna bild framstår ICA och Axfood som två aktieägarvänliga alternativ med sund balansräkning och nästintill garanterad avkastning för aktieägarna. För en investerare borde det vara kärnfullt att ha minst ett av dessa i sin långsiktiga portfölj.

Båda aktierna har haft två fina resor de senaste fem åren. Axfoods aktie har stigit från 60 kr till dagens 144 kr. ICA kostade för fem år sedan 100 kronor och därifrån ökat med över 200 procent. Det är inte illa för två stabila kassakor. Nu är det kanske lite väl naivt att förvänta sig en liknande uppvärdering sedan de båda handlas till drygt p/e 16 (ICA) och 20 (Axfood). Att Axfood värderas högre kan förklaras med högre utskiftning till aktieägarna och möjligtvis att bolaget håller högre tillväxt. Men ökar ICA sin utdelningsandel kan mycket väl en högre värdering av ICA ligga i korten, trots att närmare p/e 17-20 är högt för bolag i denna tillväxtdivision.

Vad är din syn på ICA och Axfood? Bör man ens äga dagligvaruhandlare? 

 

Skribenten äger aktier i ICA.

Autoliv delas upp

Nu på morgonen delar ledningen med sig funderingar om att dela upp bilsäkerhetsbolaget Autoliv; passive safety och electronics. Det här är väldigt intressanta nyheter eftersom båda områdena har sina egna inriktningar. Det senare har utvecklats och ”mognat” först på senare år med till exempel funktioner som radar, kamera för mörkerseende och positioneringssystem. Passive safety däremot har ett stabilt grundkoncept avseende bilbälten, krockkuddar och bilsäten.

Autoliv har det senaste året inte varit en framgång på börsen aktiekursmässigt. Ökade investeringar i verksamheten och R&D har belastat resultatet. Samtidigt bedöms bolagets förbättrade globala position vara stärkt i spåren av Takatas bekymmer.

För den som behåller eller köper Autoliv bör nog en uppdelning kunna ta fram värden i en mer precis marknadsvärdering av de båda affärskoncepten.

Skribenten äger aktier i bolaget.

Mikrobolagsanalys & Megabolagsanalys

Den här webbplatsen har fokuserat främst på mikrobolag noterade på First North och Aktietorget. Syftet var att fånga upp eventuella intressanta mikrobolag- och småbolag. Jag satte gränsen för marknadsvärde upp till 250 Mkr men reviderade sedan upp den till 1 Mdr för att öka underlaget till hemsidan. Som ett tredje steg vill jag nu presentera en vidare inriktning inom ramen för grundkonceptet; Megabolagsanalys!

Vad innebär det här? Tekniskt, nästintill ingen förändring. De två inriktningarna kommer att dela samma plattform under namnet Mikrobolagsanalys. Innehållsmässigt, ett bredare underlag med inlägg även om främst Stockholmsbörsens Large- och MediumCap. Jag som skriver har ett djupt intresse för börsen, bolagsanalys och konkurrensrätt. Genom att gå igenom och lyfta fram tankar och bedömningar om storbolag kommer jag att kunna förmedla mina tankar om såväl mikro- som makrotrender. Det hoppas jag kunna öka nyttan med mina inlägg!

Tyck till och kom med förslag på vad ni vill läsa om för bolag, intressanta vinklar och grepp!

Du som läsare; här är några saker som är bra att känna till!

I vanlig ordning kommer jag även att redovisa om jag äger aktier i något av de bolag jag skriver om. Inläggen ska inte ses som köp- eller säljrekommendationer utan som generella funderingar. Aktier är förenat med risk. Det finns ingen vinning för mig att uttrycka mig positivt eller negativt i enskilda fall. Detta är inte en blogg med privatekonomiska aspekter och den drivs inte heller i samarbete med någon bank eller annan aktör. Texterna är objektiva sett till fakta men subjektiva i bedömningen.

Actic: En gymkedja för 650 Mkr?

Vill du ha din egen gymkedja och ett börsnoterat bolag dessutom så kan den bli din för bara 650 Mkr? För detta får en nordisk kedja + Tyskland/Nederländerna och Österrike, 170 anläggningar varav flertalet ligger i anslutning till simhallar och över 200 000 betalande medlemmar.

Marknaden för gym, träning och hälsa har fullständigt exploderat de senaste fem åren i Sverige. Med en ökad hälsomedvetenhet ökar antalet gymbesök, antalet PT-timmar och vi spenderar mer på kosttillskott. Allting vävs samman och blir en gigantisk marknad. Det finns såklart en del aktörer som vill profitera på det här. Avseende gymmen så är SATS störst. En premiumkedja som erbjuder styrketräning, pass och PT. Allt i ett för ett något högre pris. Vi pratar väl över 500 kr per månad för ett SATS-kort. Friskis och Svettis är också stora inom pass, men har även styrketräning och såvitt jag vet erbjuder viss PT

Actic däremot är en mindre fågel. Tidigare hette bolaget Nautilus och profilerade sig främst genom att husera i anslutning till simhallar vilket jag tycker är ett starkt kort. Det är en konkurrensfördel som är svår att ”arbeta fram”. Att tänka i termer av skalbarhet och utökat erbjuder så är det enklare att planera pass och skapa ett PT-erbjudande.

Actic noterades 7 april 2017. Kursen har i stort sett dalat från 50 kronor ner till nuvarande nivå runt 40 kr.

I Q2 meddelade bolaget att omsättningen ökat till 216 (195) Mkr motsvarande en tillväxt om 11 procent, varav 4 procent organiskt. Snittintäkterna ökade också till 339 (306) kr per medlem. Däremot blev resultatet -15 Mkr istället för förra årets vinst om 6 Mkr.

För första halvåret ser siffrorna ut så här.

• Nettoomsättningen ökade till 442,8 (390) Mkr, en tillväxt om 14 procent varav 4 procent organiskt.

• Snittintäkten per medlem ökade med 13 procent till 344 (305) kronor.

• Justerat rörelseresultat (EBITDA) uppgick till 71,3 (75,1) Mkr.

• Den justerade EBITDA–marginalen uppgick 16,1 (19,3) procent.

• Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 3,8 (36,3) Mkr.

• Periodens resultat uppgick till –19,8 (14,5) Mkr.

• Nettoskulden i relation till justerat rörelseresultat (EBITDA) var 3,0 den senaste 12–månadersperioden (4,3).

Så för första halvåret kan vi se att skulden sjunker, bolaget visar tillväxt genom ökade snittintäkter och man har även tillträtt nya anläggningar. Det som i och för sig är positivt är att nettoskulden sjunker, samtidigt är den väldigt hög. Fördelen med en verksamhet med abonnemang eller månatligt betalande medlemmar är förutsebara och relativt stabila kassaflöden. Det tillåter att man kan operera med något högre skuldsättning för kassaflödet finns vilket kan täcka räntor och amorteringar samt en i övrigt finansierad tillväxt.

Vad är caset i Actic?

En tanke kan vara att bolaget växer med ökat antal anläggningar, flera medlemmar och erbjudanden som höjer snittintäkterna. SATS tar väl över 350 kr per medlem per månad. Frågan är om Actic kan försvara en högre prislapp mot bakgrund av varumärket. Jag kan tycka att det finns en affärsidé i grund och botten som är intressant. Man behöver inte vara marknadsledande för att vara framgångsrik. Det räcker med en stabil grundaffär, hanterbara skulder och rätt prioriteringar. Att öppna anläggningar och växa utanför norden är såklart en risksedel men på en relativt mättad svensk marknad kanske tillväxten vilar i utlandet?

Vad är din åsikt om Actic? Har den sjunkit med rätta eller har den rent av blivit undervärderad? 

Cybaero: Containers och DJI Mavic säljes.

På Cybaeros hemsida framgår det att bolaget har lanserat två projekt ”Mobile operation center” och ”brandbekämpning”. Är det en omstöpning av företaget eller ett desperat försök att skapa intäkter? 

Alright, lets face it. Cybaero är i antågande med ännu en nyemission och denna gång är den riktad mot Bracknor, ett företag som mer eller mindre specialiserar sig på att investera i småbolag på Aktietorget och First North. Cybaero behöver kapital och kassaflöde. Nu försöker man sig på en ny grej: container och brandbekämpning.

I det förra fallet bygger affärsidén på att sälja en mobil reparations- och uppdragsverkstad åt de kunder som köpt en eller två drönare av företaget. Motiveringen är att verkstan ska underlätta för kunden när den opererar i svårtillgänglig miljö (och den tillhandahåller en bättre radiolänk). I teorin tycker jag det låter intressant men ser flera problem i praktiken och för kommersen.

1. Hur mycket resurser går det inte åt att skeppa och logisticera den 20 fot långa containern?

2. Vad är syftet med containern när bolaget redan har problem att skapa order, tillverka, slutgodkänna och få importtillstånd till ex. Kina?

3. Är det dessa affärskoncept som bolaget spenderar sitt ringa kassaflöde på i stället för att hålla sig till en och samma produkt (läs Apid) och skapa affär av den?

Projekt två brandbekämpning bygger på en modifierad DJI Mavic som säljs in som ett nödvändigt hjälpmedel för blåljuspersonal. Drönaren tillhandahåller en dagsljusbild och en IR-kamera i realtid. En myndighet har redan beställt ett system, dvs. en drönare med fjärrkontroll. Frågan är om Cybaero kan bygga tillräcklig volym för att ett sådant här system ska kunna skapa tillräcklig affär för bolaget. Ponera att ett system kostar runt 20-30 000 kr. Det är mer än väl det dubbla för vad en standard Mavic kostar. Köper tio myndigheter en sådan vardera så ligger omsättningen på mellan 200-300 000 kr. Samtidigt undrar jag vad som hindrar dessa myndigheter att köpa en standard Mavic. Det verkar inte som att Cybaeros model tillhandahåller något särskilt som talar för att kunden i stället ska välja Cybaero som återförsäljare.

Vad tycker du? Har ledningen blivit ofokuserad eller är det ett snillrikt drag att bredda verksamheten? 

Har mikrobolag konkurrensfördelar?

Nyligen skrev Gustav en kommentar i förra inlägget om Provide IT och om bolaget har någon konkurrensfördel. Nu ska inte det här inlägget handla om ett och samma bolag utan mer i generella termer: kan man förvänta sig konkurrensfördelar hos mikrobolag? 

Vad vet vi om konkurrensfördelar? Hur ska man bäst beskriva det eller ”moat” som det också benämns. Ett patent, en stor marknadsandel, en utmärkt nischprodukt, ett starkt varumärke, låg produktionskostnader är egenskaper som utmärker företag som står sig starkt i konkurrens med liknande bolag.

SKF har patent och know-how för att inte tala om intern logistik kring tillverkning av kullager. Autoliv och Tomra har överväldigande global marknadsandel inom bilsäkerhet och system för återvinning. ICA äger mer eller mindre halva matvaruhandeln i Sverige genom ett nät av butiker och ett starkt varumärke. Kanske inte de lägsta priserna men växer ändå i jämna takter med marknaden. Maersk som äger 25 procent av shippingmarknaden.

De ovan nämnda bolagen är stora nordiska bolag med stor marknadsandel. Det är i och för sig något som ett mikrobolag av förklarliga skäl inte har. Eller? Kan ett bolag som värderas upp till 200 miljoner kronor har ett så pass bra erbjudande att det är marknadsledande? Absolut, men det förutsätter att marknaden inte är så stor att bolaget och dess försäljning är jämförbar.

”Jag är endast intresserad av bolag som har något extra, något som utmärker det från övriga peers”.

Med det citatet sagt så tror jag faktiskt det går att hitta mikrobolag med ett visst mått av moat. Om man inte pratar marknadsandel, vilket är något som växer fram med tiden och ökad försäljning, så kan man diskutera fördelar i termer av flexibilitet. En vältrimmad organisation med låga kostnader och möjlighet att skräddarsy erbjudande utifrån kundens önskemål är ett sätt att attrahera kunder med särskilda krav. Det kan vara specifikationer som större bolag inte tjänar något på att ställa om sin tillverkning till, eller en nisch som det större bolaget inte valt att profilera sig inom. Det är applicerbart inom såväl konsultbranschen som tillverkning. Baksidan är dock att det kräver avtal över tid för att skapa stabilitet eller avtal om större volym. Det senare kan i sådana fall göra det svårt för mindre bolag att hävda sig mot större, vilka har bättre resurser i termer av ekonomi och utrustning. Som ni hör. Det är inte lätt att hävda sig som mikrobolag.

Men hur är det med IP då? Ta till exempel Serstech. Bolaget har utvecklat en sensor som gör det möjligt kartlägga en eller flera substanser genom ett ramaninstrument i storleksformen handdator. Bolaget värderas idag till runt 150 miljoner kronor. Bolaget säljer nu sitt instrument tillsammans med en digital infrastruktur vilket medger en molnservice som kopplar ihop flera enheter så att de kan dela testresultat och databas. Är ett patent och en molnlösning värd 150 miljoner kronor? Det beror på hur stor teknologiskt kliv man har tagit och på vilket sett det går att skapa affär av patentet.

Teoretiskt sett finns behovet men organisationer och företag måste vara beredda att betala för det (priskonkurrens) och välja den här lösningen framför konkurrenternas (alternativa produkter). Så som jag ser det beror det till stor del på marknadsföring och hur inarbetat varumärket och produkten är på marknaden. Studier (ej källa) visar att det kostar sex gånger så mycket att attrahera en ny kund än att behålla en nuvarande. Ett mikrobolag med en fantastisk produkt eller ett flexibelt och konkurrenskraftigt erbjudande måste fortfarande lyckas marknadsföra sig själv.

Hur jag än vrider och vänder på begreppet mikrobolag och deras ”kommers” så faller jag tillbaka på synen om risk. Att investera i ett bolag med begränsad historik och resurser innebär ökad risk eftersom felmarginalerna avseende intäkter, kostnader och resultat är mindre. Det kostar helt enkelt mer att bomma på en prognos för ett mindre bolag.

Ett mikrobolag kan inte hävda sig på samma sätt som större bolag. Men det innebär ju inte att;

1. bolaget kan växa inom en (o)mogen marknad, eller
2. generera intäkter och skapa rimlig vinst.

Ett bolag behöver inte bli marknadsledande utan endast framgångsrikt. Att ställa upp kravet om moat på ett mikrobolag begränsar utbudet avsevärt men beroende på vad ens case är så är det tillåtet att stå risken eller hoppa över risken med att investera i ett mikrobolag.

Vad har ni för tankar kring det här med konkurrensfördelar hos mindre bolag? Ska man passa sig för att investera i mikrobolag eftersom de ännu inte kanske har en så tydlig konkurrensfördel jämfört med större och äldre bolag?