Serstech: Rapportkommentar bokslut – på gång med ny strategi!

Serstech presenterade sent om sider sitt bokslut i veckan. Omsättningen för fjärde kvartalet blev lite av en chock i förening med att man höjt varningens finger kring den återstående leveransen om cirka 35 Mkr till ”genombrottskunden” i Sydostasien. Under veckan lät man emellertid meddela att man fått en order om 1,7 Mkr till Rumänien och Bulgarien. Detta är något att djupa i. 

För helåret blev nettoomsättningen 16 806 (17 496) TSEK, varav periodens resultat blev -2 547 (-6 417) TSEK.

Det här upplevs spontant som skrala siffror med anledning av att bolaget ändå haft en order som var tänkt att beta av under en 18 månaders period. Enligt vd beror dock inte orderleverans på omständigheter hänförliga till Serstech utan kunden.

Vad har man åstadkommit under året fram tills nu? 

För det första har man gjort en strategisk översyn och numera fokuserar mindre i projektform utan i stället arbetar med regionala återförsäljare samt följer upp visat intresse från systemoperatörer. Mer om det här skrev jag i förra inlägget om Serstech.

Bolag erhöll flertalet viktiga referensbeställningar från polismyndigheter, tullmyndigheter och i december även FN. Dessutom sålde Serstech, genom partners, till kunder utanför den under året prioriterade säkerhetsmarknaden, exempelvis inom kvalitetskontroll och läkemedel. Nu senast har bolaget även fått en beställning ifrån Rumänien och Bulgarien på drygt 1,7 Mkr. Ordern är den första större ordern till myndigheter i Europa och slutkunderna är den nationella polismyndigheten i Rumänien och Bulgariens inrikesdepartement. Ordern inkluderar dels Serstechs Raman-instrument och dels databasen för kemiska stridsmedel.

För att bolaget ska nå upp till sitt mål om 150 Mkr före till år 2019 krävs ökad försäljning. Målgruppen har tidigare varit myndigheter, vilket har visat sig vara lättare sagt än gjort med beaktande av upphandlingsfrister m.m. Det är därför mycket positivt att bolaget har fått beställning från privata spelare, ex. kinesisk petroleumaktör som vill kontrollera de egna produkterna när de transporterats från A till B.

Men det finns en sak som är djävulskt intressant vilket jag ifrågasätter om marknaden verkligen har tagit fasta på. Det är upplysningen i senaste pressmeddelandet om 1,7 Mkr-ordern, nämligen att Serstech sedan november 2017 har ett tillverkningstillstånd (läs mer om tillverkningstillstånd hos ISP) från ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter, för tillverkning och export av databasen. Tillståndet krävs eftersom databasen klassats som krigsmateriel då den innehåller information som kan användas tillsammans med Serstechs instrument för att identifiera kemiska stridsmedel. Vi har med andra ord en nischprodukt med en konkurrensfördel. Att samla data, skapa en användarvänlig databas och få regulatoriska godkännande torde vara något som ger Serstech försprång gentemot liknande peers.

Det här är en regulatorisk bedrift som legitimerar Serstech, dess mjukvara och framför allt all den sammanställda data som bolaget tillhandahåller. Vid första anblick kan man tro och tänka att det är praktiskt med en handhållen enhet för mätningar i fält eller mindre partier, men det riktiga guldägget är databasen.

De senaste åren har man pratat allt bättre om digitala kartor, Google Maps m.m., och hur  nödvändiga dessa kommer att bli när autonom körning växer fram och blir just fristående. Data har redan blivit en handelsvara, konsumentbeteenden, underlag vid rekryteringar, data över handelsmönster, data över fysisk aktivitet m.m. Allt används för att ta fram ett erbjudande, anpassa det och ta fram lösningar som underlättar och skapar värde för aktörer.

Serstech möter tekniskt konkurrens sett till den handhållna enheten. Den kan ses som ett komplement snarare ersättare av stationär laboratorieutrustning. Men vem hade anat år 2016 att själva databasen skulle vara dragplåstret.

Bolaget har efter nyemissionen kasserat in drygt 24 Mkr före emissionskostnaderna. Hur länge dessa medel räcker, sett till de åtgärder man vill ta i närtid och förevarande burnrate, är oklart. Den nye vdn (med bakgrund som VP Marketing & Product Management på kamera och mjukvarubolaget Phase One A/S) har om inte annat fått en flygande start. Om bolaget fortsätter att inkassera ordrar bör inte bolaget behöva ta in ytterligare medel, vilket är positivt. Risken i aktien är emellertid fortfarande hög. Däremot kommer ökat antal användare, ökad försäljning av mjukvaran vilket genererar återkommande intäkter och OEM-försäljning bör sänka risken om något eller flera av dessa besannas under år 2018.

Inlägget har redigerats sedan publicering.

Skribenten äger aktier i bolaget.

Annonser

Provide IT: Rapportkommentar Q3

Bolaget uppvisar en omsättningsökning med 27 procent medan vinsten för perioden är mera blygsam. Bolaget befinner sig i en positiv tillväxttrend sett till de nio första månaderna. Vinsten per aktie uppgår till 0,456 kr för de nio första månaderna. Med denna utveckling är höstens utdelning kassaflödesgenererad.

Klart är att jag låg något högt i bedömningen av tillväxt och vinsttillväxt. Estimat baserades på en årlig tillväxt om 20 procent, oaktat fjolårets fadäs med produktionen.

Omsättningen uppgick i tredje kvartalet till 4 586 (3 623) TSEK medan vinsten blev till 1 168 (1 121) TSEK. Det motsvarar en vinstmarginal om 25,4 procent. Detta ska jämföras med första kvartalets motsvarande siffra om 27 procent samt andra kvartalets marginal om 21 procent. Sett till helåret uppgår vinstmarginalen hittills till 24,6 procent.

Förväntningarna om en högre tillväxt låg i korten. Men vinsten då? I resultaträkningen framgår att personalkostnaderna har ökat till 2 338 (1 607) TSEK, motsvarande 51 procent av omsättningen. Faktum är att dessa kostnader historiskt har legat i häradet 50-53 procent. Det är inget i den delen av kostnadskostymen som sticker ut. Jämför man omsättningstillväxten om 27 procent så har personalkostnaderna ökat med 45,4 procent. Det är en delförklaring till varför vinsten inte har ökat mer än med blygsamma 4 procent.

En post i resultaträkningen är intressant ”övriga externa kostnader”. För perioden uppgick den till 710 (559) TSEK. Vad omfattar denna? En högst spekulativ tes är dels externa juridiska och administrativa konsulter möjligen relaterade till förvärv och bolagets Aktietorgsnotering (vilket medför ett ökat redovisningsansvar och därmed förenade kostnader). Men, be aware of denna oöverlagda idé. Notera vänligen vidare att bolaget under samma period 2016/17 genomförde en företrädesemission, vilken kostade i storleksordningen 400 TSEK. Givet att bolaget använder främst egen personal och därmed förlitar sig mindre på externa samarbetspartners, utgör denna kostnadspost något annat relaterat till verksamheten.

Angående det här strategiska förvärvet, vilket jag målar upp ett avtryck av, i stycket ovan uttalar sig vd ”vidare planerar och arbetar bolaget fortfarande med att genomföra ett strategiskt förvärv. På så sätt beräknas fortsatt omsättning- och resultattillväxt genom både organisk tillväxt och strategiska förvärv.”

Kan det vara så att ledningen medger att resultatet på sista raden är något skralt, men har en plan för bolagets framtida omsättnings- och vinsttillväxt? Absolut. Är det något konstigt att formulera sig på det här sättet? Verkligen inte. Det är ett sätt att valla fåren-till-aktieägare, som förväntar sig PM vardera vecka om guld och gröna skogar.

Skämt åsido. Rapporten avspeglar rimligen verksamhetens nuvarande läge och satsningar. Semi-kassan uppgick vid periodens utgång till 24,6 Mkr. Sedan utdelningen i höstas har man genererat 2,6 Mkr. Detta tack vare att starkt kassaflöde. Bolaget binder obefintligt med kapital, lager eller andra insatsvaror samt saknar långfristiga skulder för vilka man inte behöver binda upp kassaflöde av sådant skäl.

Ponera att bolaget gör 0,20 kr i vinst för fjärde kvartalet och därmed för helåret 0,66 kr. Det täcker fjolårets utdelning samt en tio procentig ökning. Det är inte fy skam. Bolaget som tidigare meddelat att man avser att dela ut vinsten handlas i sådana fall till ett p/e-tal 13,6 inkl. kassan och direktavkastning om 7,3 procent. Detta är oaktat förvärvsberäkningar. 41 procent av marknadsvärdet utgör osysselsatt kapital. När del av kassan sätts i arbete borde en viss hävstång uppstå.

Frågan är hur pass väl bolaget hittar en kompletterande förvärvskandidat, priset och synergier i verksamheten.

Skribenten äger aktier i bolaget.

Tomra: Om inte det här är framtiden? – Q4

Igår meddelade Tomra siffrorna för fjärde kvartalet vilka slog analytikernas förväntningarna. En höjning av utdelningen blev det också!

Det som var från början ett skandinaviskt pantåtervinningsföretag är idag en lite mer mångfacetterad figur. Företaget växte 16 procent organiskt under fjolåret.

Skärmavbild 2018-02-22 kl. 06.09.11

Bildkälla: Bokslutskommuniké Tomra 2017.

Från rapporten kan vidare uppmärksammas att bolagets kostnader ökade något i samband med uppstartskostnader avseende joint venture i New South Wales, skuldsättningen i relation till EBITDA ökade från 0,3 till 0,5 gånger och att utdelningen höjs från 2 NOK till 2,35 NOK – utav vinsten som totalt landade på 4,14 NOK per aktie.

Bolagets aktie tog ett glädjeskutt på och avancerade till drygt 139 NOK. Bolagets aktie handlas just nu till p/e-tal 33,57. Även om bolaget har en väldigt defensiv och konjunkturkänslig verksamhet samt befinner sig i en positiv trend sett till moderna miljöprioriteringar m.m. så kan man nog räkna med att en justering av aktien görs. Under 2017 gick aktien från 90 NOK till dryga 125 NOK. En nätt avkastning om 38 procent.

Tomra är högintressant sett till dess historik, satsningar, räkenskaper och marknadsledande position, men aktien värderas högt och det kommer förmodligen en god möjlighet under året att köpa den till lägre multiplar.

 

Skribenten äger aktier i bolaget.

Serstech: Tankar inför Q4

På fredag presenterar Serstech siffrorna för fjärde kvartalet. Av aktiekursens utveckling den senaste månaden att döma finns vissa förväntningar på att bolaget har presterat bra. Vad minns vid från tredje kvartalet och vad händer härnäst för bolaget? Dessutom har ju bolagets nye vd presenterat sig och bolaget hos Aktiespararna. Vad framkom där? Skärmavbild 2018-02-20 kl. 17.28.02

Bildkälla: Graf hämtad från Nordnet

Av grafen ovan ser vi att aktien onekligen har utvecklats starkt under början av året. Från nivåer kring 1,50 kr till dagens 2,70 kr. Under den här perioden har bolaget slutfört sin nyemission samt även meddelat att man erhållit tre ordrar. En order ifrån ett läkemedelsföretag för kvalitetskontroll i Mellanöstern, en order från svenska polismyndigheten och Nationellt forensiskt centrum (tidigare SKL, Sveriges kriminaltekniska laboratorium), samt en miljonorder från FN.

Under Aktiespararnas event gav vd Stefan Sandor en bättre förklaring och bild över hur man ska skifta från projektbaserade försäljning, vilken även har bundit en del kapital och byggt lager, direkt mot slutkund för att nu istället ta hjälp av systemleverantörer. Såsom vd beskriver det så blir då Serstech komponenter del i en större systeminstallation, vilket gör att man fortfarande säljer sin utrustning men i annan form. Det här är vad företaget menar med OEM-tillverkning.

En finurlig uppgift som lämnades under eventet var pris per Raman-enhet och databas. Priset bestäms utifrån databasens omfattning (Chemdash) och sträcker sig från 150 000 till 200 000 kr per paket. En märklig uppgift var däremot att bolaget tidigare har sålt enheter med mjukvara för engångsintäkt, i stället för engångsintäkt+löpande intäkt. Det här borde vara styrkan i stort sett i all form av tillhandahållande av mjukvara – återkommande intäkter på abonnemangsbasis! Nu är försäljningsmodellen ändrad och bolaget ser till att även få in intäkter efter enhetsförsäljning. Ponera vilka marginaler endast mjukvaran kan leverera när bolaget om fem år har en betydligt större användarbas än dagens.

I förra delårsrapporten meddelade man beslutet kring nyemission och den nya satsningen framåt. Det kan vara lite väl tilltaget att kräva omedelbara effekter av denna strategi, men det vore ändå positivt att få ytterligare reflektioner kring tänkbara marknader och eventuella distributörskontakter.

För tredje kvartalet presenterade bolaget en nettoomsättning om 6 718 (8 511) TSEK varav periodens resultat uppgick till 1 657 (354) TSEK.

För de nio första månaderna har bolaget haft en nettoomsättning om 16 275 (9 206) TSEK varav periodens resultat har uppgått till 4 668 (-7 096) TSEK.

Förväntningar under 2018?

I år förväntas bolaget realisera den nya strategin med försäljning och varumärkesbyggande. En del av 67-miljoners ordern torde alltjämt finnas att beta av, vilket kommer att ge bolaget intäkter även framöver i kombination med emissionslikviden om drygt 20 Mkr. För egen del ser jag inga konstigheter med att låta ett bolag ha kassa om det bidrar till att skapa stabilitet, förtroende gentemot presumtiva kunder och tillvaratagande av affärsmöjligheter. Allt detta förutsätter såklart att ledningen kan hantera det ansvar som kassa medför.

Bolaget har tidigare meddelat att man till år 2019 ska ha en årsomsättning om 150 Mkr. Det är djärvt tilltaget sett till dagens siffror, men givet nya satsningar och ledningens syn på bolaget och marknaden bedöms det ändå inte vara taget ur luften. Denna målsättning står fast även efter att den nya strategin sjösatts. Det är positivt. Nu har bolaget landat ett flertal mindre ordrar. I storleksordningen från ett par hundra tusen upp till en miljon kronor. Låt vara att det kanske inte skapar multimiljonvinster på kort sikt, men på lång sikt skapar det ändå legitimitet och knyter en bred och diversifierad användargrupp. På sikt har bolaget således med sin hård- och mjukvara förutsättningar att kunna skapa ett stark erbjudande genom en större och bredare kundbasen. Jag tror också att kunderna svårligen byter utrustning från ett år till ett annat när rutiner väl har inarbetats. Det talar på sikt för en inlåsningseffekt, vilket i mina ögon är en ”moat”.

Estimat inför fjärde kvartalet? 

Det är väldigt svårt att bedöma hur intäkterna ser ut eftersom bolagets försäljning är ryckig. Däremot bör omsättningen i vart fall uppgå till föregående kvartalsomsättning.

 

Skribenten äger aktier i bolaget.

Cybaero: Akut likviditetsbrist – kniven i kistan!

Aktien är sedan igår handelsstoppad på grund av likviditetsbrist. Eventuell kontrollbalansräkning måste göras. 

Bolagets finansieringsavtal med Bracknor verkar inte sannolikt kunna leda till kapitaltillskott. Ledning för samtal med andra tänkbara finansiärer. Bolaget utesluter inte konkurs.

_________

Det här är mycket tråkiga nyheter för aktieägarna, men bolaget har länge dragits med likviditetsproblem. Läs mer under taggen ”Cybaero”.

Provide IT: Estimat inför Q3

Den 27 februari presenterar bolaget siffrorna för tredje kvartalet 2017/18. Fjolårets kvartalsrapport var inte något annat än en besvikelse på grund av produktions-bekymmer. Detta under bolagets troligtvis mest betydelsefulla kvartal. Det positiva utav detta är att bolaget kan överraska ordentligt eftersom förväntningarna är lågt satta.

Förra året meddelade bolaget följande siffror avseende tredje kvartalet 16/17:
– Totala intäkter uppgick till 3 623 (3 620) TSEK,
– Rörelseresultat efter avskrivningar uppgick till 1 437 (1 865) TSEK,
– Resultat efter skatt uppgick till 1 121 (1 454) TSEK.

Det är svårt att sia om vad bolaget skulle ha haft för omsättningstillväxt. Men om vi utgår ifrån en omsättningstillväxt om 20 procent. För fjolåret borde omsättningen ha landat i häradet 4,3 Mkr och om vinsten efter skatt utvecklades på samma sätt, 1,7-1,8 Mkr.

Vad har vi för parametrar att ta hänsyn till i år och vad kan vi dra för slutsatser från Q2 17/18? Bolaget levererar uppdrag som tidigare, har och fortsätter att rekrytera och tagit och slutfört uppdrag i Norge som redan från och med detta kvartal kommer att synas i rapporten. I övrigt har vi en fortsatt stark konjunktur med fokus på digitalisering och digital närvaro (hemsidor, appar och molnlösningar) vilket gynnar IT-konsulterna.

För tredje kvartalet 17/18 estimeras följande

Totala intäkter: 4 900-5 100 TSEK
Resultat efter skatt: 1 600 – 1 800 TSEK (0,24 – 0,27 kr/aktie)

Estimatet har följt samma årliga tillväxtökning om 20 procent.  Rörelsemarginalen uppgår till drygt 32 procent, vilken är något högre än andra och första kvartalets (21 respektive 27 procent). I beaktande har tagits arbetsstyrkan, den positiva trend bolaget visar från andra kvartalet och ett visst marginallyft tack vare Norge. Samtidigt vill jag inte tro att satsningen i Norge kommer att återspeglas i siffrorna i alltför stor mån utan att det slår igenom successivt. Vidare bör viss notering göras kring kostnaderna för personal.

 

Skribenten äger aktier i bolaget.

Castellum: Våga ta rygg på trygghet!

Man kan inte annat än tala gott om fastighetsbolaget Castellum. Bolaget har gnetat på länge och visat stabil tillväxt de senaste 20 åren. Med en årligt intäktsökning om 11 procent och utdelningshöjare under tjugo års tid förtjänar bolaget mer kredd än stämpel som tråkig.

Det som jag drivs av när jag skriver på Mikrobolagsanalys är möjligheten att nå ut till läsare och förtydliga och ev. så ett tänkvärt frö hos en och annan aktieintresserad. Jag ägde för egen del Castellum under lång tid av flera skäl. Bolaget har alltid varit stabilt, seglat lite under radarn och haft en klart godkänd direktavkastning. Sedan sålde jag innehavet förra året till förmån för annan investering i det korta perspektivet. Jag är däremot hågad att åter ta in bolaget i portföljen.

Direktavkastningen uppgår för närvarande till drygt 4 procent och per nästa år runt 4,3 procent. Det är i min bok väldigt bra för ett bolag med, i branschjämförelse, låg skuldsättning och möjlighet till hyreshöjningar. Bolaget har gott ryckte och har gått i bräschen för miljövänliga hys.

Betänk följande. Vi kan glömma Castellum ett tag. Du som aktieägare, investerare och utdelningsjägare. Ditt mål är att förvalta dina medel på bästa möjliga sätt. Småsparare vill tjäna en slant, så är det. En del småsparare söker hög risk därför att de vill tjäna mycket pengar på kort tid. Eller är det tvärtom? De vill tjäna mycket pengar på kort tid och är därför (!) nödgade att ta ökad risk.

Frågan jag vill väcka är hur man klassificerar tjäna mycket pengar på kort tid. Är det frågan om 10 procent på en dag, 100 procent på en vecka eller 1000 procent på en månad. Enligt mitt förmenande saknar många småsparare investeringsplan och köpet något utan en risk-/vinstanalys.

Genom att fokusera på utdelningsbolag så har man i vart fall en så gott som garanterad avkastning samt högst trolig överavkastning därutöver. Castellum ger oss 4 procent i DA. Bankerna och telekomoperatörerna ger mellan 5-6 procent. Dagligvaruhandeln ger något lägre, mellan 3,3-4 procent, men verkar å andra sidan i en orubblig konjunkturkänslig bransch.

Det är glädjande att det finns storbolag på börsen som år ut och år in levererar avkastning till aktieägarna. Det är inte fråga om biotech, och vinsten är begränsad, tråkig  men framför allt rimlig! Våga sänka kraven genom att ta lägre risk och satsa på en långsiktighet.

Apropå telekomoperatörer. Tele2 + Com Hem = sant. Tele2 delar ut 4 kr i år (4 procent i DA), men har antagit en progressiv utdelningspolicy därefter. Tele2 har meddelat att man ska täcka utdelningarna med det fria kassaflödet! 

…. där har Ratos något att lära av som delat ut +100 procent av årsvinsten. Det straffar sig på lång sikt då det egna kapitalet urholkas, (läs och betänk – investmentbolag). Ett investmentbolag är mer beroende av det egna kapitalet än något annat bolag. Tanken är att man med hjälp av kapitalet ska söka avkastning, inte finansiera avkastning och utdelning.